Aspartam och sukralos: påverkar de blodsocker och insulin?

Artificiella sötningsmedel är alltid kontroversiella. De är konstgjorda och de har obehagliga E-nummer som väcker misstankar och oro. Myndigheter och forskare gör sitt bästa för att informera om att sötningsmedel är noggrant granskade och att det inte finns misstankar om att de är skadliga. Trots det sprids och delas det ständigt mer eller mindre ogrundade myter och varningar om dem.

E951 och E955 är två av dessa omdebatterade sötningsmedel. Det ena har varit i bruk i fyra årtionden, medan det andra är förhållandevis nytt på marknaden. Båda har varit inblandade i sin del av kontroverser, men det äldre av dem i betydligt fler.

Vi talar om aspartam och sukralos, två av de mest använda kalorifria sötningsmedlen. Du hittar dem i tusentals livsmedel och produkter.

Sötningsmedel och ditt blodsocker

Ett av de mest envisa påståendena om dessa sötningsmedel, aspartam i synnerhet, är att de påverkar ditt blodsocker och dina insulinnivåer lika mycket (eller mer!) än socker. På något sätt skulle det lura kroppen att tro att du just har ätit eller druckit något med socker. Den skulle då svara med förhöjda blodsockernivåer och kraftig insulinfrisättning.

Aspartam

Inga kontrollerade studier visar något sådant. Vi pratar inte bara om någon enstaka studie, utan studie efter studie efter studie under flera årtionden visar att aspartam inte påverkar blodsocker eller insulin.¹

Det räcker inte med söt smak för att aspartam ska frisätta insulin. Det krävs energi också. Äter du en kaloririk bakelse och sköljer ned den med aspartamsötad läskeblask, kommer bakelsen att frisätta insulin som vanligt. Läsken kommer inte att förstärka den effekten.

Det faktum att det här ett antal studier visar samma sak, om och om igen, förhindrar inte påståenden om motsatsen på Internet, i media och på TV. Ibland dyker till och med någon med professorstitel upp och säger “aspartam ger en effekt på blodsockret. Kroppen luras att tro att den fått socker och producerar därför insulin” trots att det är en direkt lögn.²

Vetenskap fungerar inte så. Man kan inte utnyttja sin professorstitel till att påstå saker som inga studier har visat och få dem att bli sanning på det sättet. Eller, uppenbarligen kan man, men då sprider man felaktigheter, oavsett hur stor doktorshatt man har. Aspartam påverkar inte blodsocker eller insulin.

Sukralos

Sukralos är lite lurigare. Ett antal studier har visat att sukralos inte åstadkommer insulinfrisättning på egen hand. Forskning under det senaste två åren visar dock att sukralos kanske kan försämra insulinkänsligheten, möjligen genom att påverka tarmfloran.³

Det betyder att annat du äter kommer att frisätta mer insulin än det borde. Den här effekten är inte till 100 % klarlagd. Andra undersökningar har inte kommit fram till samma resultat.⁴

I vilket fall som helst är det inte lika hugget i sten att sukralos inte har någon påverkan alls på glukosomsättningen, direkt eller indirekt.

En ny studie

I dagarna publicerades en ny studie som undersöker effekterna av just aspartam och sukralos på blodsockret, insulinfrisättningen och insulinkänsligheten, plus hormonerna GLP-1 och leptin.⁵ De senare är inblandade i insulinsvaret på födointag respektive signalmekanismer för hunger.

Studien i fråga rekryterade 17 unga män och kvinnor. Under totalt 4 veckor fick de inmundiga en daglig dos aspartam eller sukralos i relativt stora, men realistiska, mängder. Alla deltagare var friska med normala värden av allt som mättes. Det här var en kontrollerad, dubbelblind randomiserad överkorsningsstudie. Den typen av studier har stort evidensvärde. Den här studien var uppdelad i två delar á två veckor styck. Däremellan låg en fyra veckor lång elimineringsperiod eller “wash-out-period”.

Det är inte första gången den här saken undersöks. Däremot är det första gången både aspartam och sukralos undersöks på samma gång på det här sättet.

Studiens upplägg

Deltagarna slumpades alltså in i en av två grupper.

Den första gruppen fick 425 mg aspartam per dag under studiens första två veckor och 136 mg sukralos under den andra, lika långa, försöksperioden. Mellan försöksperioderna gick det fyra veckor där de varken fick det ena eller det andra. Det är en så kallad elimineringsperiod, som ser till att den första behandlingsperioden inte påverkar den andra.

Den andra gruppens upplägg såg likadant ut. Skillnaden var att de fick sukralos de första två veckorna och aspartam under de två sista.

Mängderna aspartam och sukralos motsvarar 14 % respektive 20 % av ADI, det vill säga Acceptabelt Dagligt Intag. ADI är den mängd av något du, enligt uppdaterad forskning, kan äta varje dag, hela livet, utan att det finns någon risk att du ska ta skada. Den mängd sötningsmedel som deltagarna i den här studien fick är ganska stor, men inte orealistisk på något sätt. Den motsvarar ungefär en liter aspartam– eller sukralossötad läskeblask eller tre burkar lightläsk.

Forskarna uppmanade deltagarna att äta, dricka och motionera som vanligt under hela studieperioden. Däremot undvek de annat sötat med kalorifria sötningsmedel. De fick också markera allt de drack på en lista och lämna in alla dryckesbehållare för kontroll. På det sättet försökte man undvika att annat sötat med sötningsmedel slank igenom.

Resultat

Resultaten är rätt enkla att redovisa.

Forskarna såg inga skillnader i fastande blodsocker, insulinnivåer, aktivt GLP-1 eller leptinnivåer, jämfört med mätningar innan studien.

Det var inga signifikanta skillnader på några av ovanstående värden mellan aspartambehandlingarna, sukralosbehandlingarna och värdena vid baseline före studieperioden.

Man observerade inte heller några speciella skillnader vid ett glukostoleranstest. Deltagarna svepte en sockerlösning med 75 gram glukos, men sötningsmedlen påverkade varken värdena för blodglukos eller insulin signifikant.

Sammanfattning

Här har vi ytterligare en studie som bekräftar vad vi redan vet. Aspartam påverkar inte ditt blodsocker, dina insulinnivåer eller GLP-1 och leptinnivåer. Inte heller påverkar aspartam din insulinkänslighet.

När det gäller sukralos behöver vi fortfarande mer forskning för att säga något säkert. En studie där man observerat en negativ påverkan på insulinkänsligheten gav sina deltagare 1,47 gånger större dos. Det återstår att se om ytterligare studier kan bekräfta eller motbevisa saken, med högre doser. I den här studien tittade man inte heller på effekten på tarmfloran, vilket skulle kunna påverka på lite längre sikt.

Studien undersöker vad den avser att undersöka under dubbelblinda förhållanden och använder varken för små doser eller orealistiska jättedoser. Därigenom ger den ytterligare material till högen av bevis som säger att kalorifria sötningsmedel inte påverkar blodsockret eller insulinet. De som säger att till exempel aspartam har samma effekt som socker fortfarande pratar alltså fortfarande i nattmössan.

Det är bäst att tillägga att en av forskarna tidigare samarbetat med Pepsi. Det framgår dock klart och tydligt i texten och de var inte inblandade i den här studien.

Referenser

1. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, Volume 58, 2018 – Issue 12. Metabolic effects of aspartame in adulthood: A systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials.
2. Aftonbladet, TIS 12 SEP 2000. Kroppen luras av aspartam.
3. The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 108, Issue 3, September 2018, Pages 485–491. Sucralose decreases insulin sensitivity in healthy subjects: a randomized controlled trial.
4. Regulatory Toxicology and Pharmacology, Volume 88, August 2017, Pages 22-33. A 12-week randomized clinical trial investigating the potential for sucralose to affect glucose homeostasis.
5. Appl Physiol Nutr Metab. 2019 Nov 7. The effect of the artificial sweeteners on glucose metabolism in healthy adults: a randomized double-blinded crossover clinical trial.