Brun fettvävnad – ett återupptäckt organ hos vuxna
Den bruna fettvävnaden är ett organ som sitter uppblandad med den vita fettvävnaden vid nyckelbenet och centralt i kroppen kring stora blodkärl. Den har till uppgift att alstra värme genom att förbränna fettsyror och glukos som lagrats i kroppen. Läkarkåren har länge haft föreställningen om att den bruna fettvävnaden med tiden krymper och försvinner helt hos vuxna människor och att det endast är små barn och framförallt spädbarn som har den bruna fettvävnaden aktiv. Men, för cirka tio år sedan upptäcktes att även vuxna människor har delar av den kvar.
— Det bruna fettvävnaden hjälper kroppen att hålla värmen. När den bruna fettvävnaden är aktiv ökar ämnesomsättningen i kroppen och det vita fettet förbränns, berättar Fredrik Nyström, professor och överläkare i internmedicin vid Linköpings universitet.
Studie i kylans inverkan på det bruna fettet
För att undersöka kylans inverkan på det bruna fettets omfång och aktivitet, rekryterade Nyström och hans forskarkollegor en testgrupp med 26 personer till en studie. Deltagarna lottades till respektive grupp där 12 skulle hålla sig varma, medan 14 st skulle frysa i en timme om dagen i totalt sex veckor. Andelen brun fettvävnad skulle sedan mätas med hjälp av magnetröntgen före och efter testperioden. För att kunna genomföra studien var man tvungen att utveckla metodiken för magnetröntgen.
— Att vi kunde utveckla röntgentekniken var helt avgörande för att realisera studien. Tidigare var man tvungen att använd radioaktiva markörer för att undersöka om den bruna fettvävnaden är aktiv och den metoden vill vi inte använda idag. Det är inte etiskt lämpligt att spruta in radioaktiva substanser i blodet på friska personer.
Kylan triggar igång den bruna fettvävnaden
När studien var genomförd kunde man se att de deltagare som fick frysa en timme om dagen i totalt sex veckor ökade andelen brun fettvävnad kring nyckelbenet. Genom att kontinuerligt utsätta sig för kyla lärde de kroppen att hålla och alstra värme på egen hand.
— Med hjälp av magnetröntgen kunde man visa att de som frös fick lite större brun fettvävnad i området runt nyckelbenet jämfört med dem som inte frös. Genom att frysa kan man alltså aktivera sitt bruna fett igen och få det att växa. Vi fann också att de som hållit sig extra varma under den här vintern som studien gjordes, istället sänkte sin metabolism efter 6 veckor.
Studien om kylans inverkan på den bruna fettvävnaden är den första i sitt slag där man genomfört experiment på människor. Studien har fått mycket uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt.
— Att hitta ett sätt att öka förbränningen och hålla sig smal på ett enkelt sätt är lite av den heliga gralen och många forskares dröm att bota fetma med. Jag hoppas att resultatet av min forskning kan bidra och inspirera till att utveckla folkhälsan.
Vi är såklart nyfikna på om studien är direkt applicerbar på kalla bad!
— Experimentet är inte utfört specifikt för kalla bad, men jag anser att det är högst rimligt att kalla bad ger en ännu bättre effekt. Den värmerusning man känner i kroppen när man kommer upp från ett kallt bad betyder rimligen att den bruna fettvävnaden är fullt aktiverad. Stimulit är säkert minst lika bra som att sitta avklädd på en kall balkong som i min studie, men ingen har visat specifikt kopplingen till kalla bad.
Vilken temperaturnivå behöver man exponera sig för i syfte att uppnå de positiva effekterna av kyla?
— Studier visar att den bruna fettvävnaden börjar komma igång redan vid en lägre rumstemperatur på cirka 17 grader om man inte har mer än underkläder på sig. Då eldar bokstavligen den bruna fettvävnaden upp fettet i den vita fettväven, alltså underhudsfett. Den bränner upp det och gör värme, rent metabolt, som sedan sprids med blodet. Vi har sett att det finns en årstidsvariation när det gäller den bruna fettvävnadens utbredning i kroppen. Under vintern är fettvävnaden oftast större jämfört med under sommaren. Så temperaturen ute är viktig, och att man inte klär sig för bra.
Hur länge behöver man exponera sig för kylan i syfte att uppnå de positiva effekterna?
— Det finns nästan ingen forskning på tidsaspekten och det är säkert individuellt. Det är rimligt att det skulle räcka med ett kort kallbad i och med att man känner sig så varm efteråt. När man utsätter sig kontinuerligt för kyla får man mer brun fettvävnad och tål kylan bättre. Den bruna fettvävnaden motverkar nedkylningen och man kan lättare uthärda kylan.
— Det är en större utmaning för de som är överviktiga att aktivera fettvävnaden. Som överviktig har du mycket ”isolering” och det tar mer tid att bli kall.
Går det att estimera effekten av förbränningen?
— Om man har full snurr på den bruna fettvävnaden kan man förbränna minst exempelvis 60 – 100 kcal per dygn. Men det är viktigt att träna upp och aktivera den bruna fettvävnaden emellanåt. Att till exempel ha det svalt i rummet bidrar till en aktiv brun fettvävnad.
Spelar det någon roll hur stor del av kroppen som utsätts för kyla för aktivering av den bruna fettvävnaden?
— Det finns inga studier kring detta ännu. Men jag kan tänka mig att det kan finnas genvägar till att få fart på det. Kanske en kall mössa + en kall halsduk??
Vilken forskning inom kyla och dess påverkan på fettvävnaden skulle du vilja se?
— Jag skulle vilja veta hur mycket kyla som man behöver exponera sig för i syfte att träna den bruna fettvävnaden. Hur länge och hur kall måste du vara. Finns det någon genväg? Studien har ju visat att det är möjligt att aktivera den bruna fettvävnaden, men inte exakt koppling till temperaturnivå och tidslängd. Vi testade ju bara en ganska tuff stimulering.
Vilka utmaningar hade ni med forskningsprojektet?
— En av utmaningarna är att vissa försökspersoner inte står ut med att följa ett forskningsprotokoll, alla klarar helt enkelt inte av att utsätta sig för experimentet. Även den nya röntgenmetodiken är en utmaning. Den är besvärlig och dyr och det är svårt att komma åt andra områden än just fettväven vid nyckelbenet. Sedan är kostnaden kanske en av de största utmaningarna, att genomföra en studie av de här slaget kostar cirka 500.000 kr och det är generellt svårt att få medel och bidrag till forskning idag. Universiteten har väldigt lite medel till fri forskning numera, och i motsats till vad myndigheterna gärna får det att framstå som, så minskar i regel anslagen för varje år eftersom lönestegringar och ökade hyror mm inte täcks av statliga anslag fullt ut. Det blir svårare och svårare att forska fritt i Sverige, på folksjukdomar som fetma och diabetes, tyvärr.
Hur ser forskningsinsatserna ut i övriga världen på detta område?
— Jag tycker att det går långsamt. Det har inte varit några genombrott avseende att ta fram läkemedel som stimulerar brun fett på människa, konstigt nog. På flera andra djur fungerar det bättre.
Har du nya forskningsplaner?
— I höst kommer vi att starta upp en ny metabolismstudie. Den handlar om snusets påverkan på ämnesomsättningen. Jag tror att nikotin i snus stimulerar ökad energiförbrukning, men vi får se!
Slutligen, kallbadar du själv?
— Ja, det blir många kalla bad ute vid mitt lantställe i skärgården. Där är det cirka 6-8 grader kallt i vattnet nu. och så fort det blåser västligt under sommaren så blir det riktigt kallt även mitt i juli. Och jag badar praktiskt taget dagligen, fast att jag är en badkruka.
Comments are closed